Hantverksbryggeriet som började baka napoletanska pizzor, eller pizzerian som brygger eget öl? Hur man än väljer att definiera Byaregårdens Brygghus har Inger och Robert skapat en destination som dragit massor av besökare hela sommaren.
Det är en sen fredageftermiddag i början av augusti när vi parkerar bilen och promenerar mot Byaregårdens Brygghus. Sommaren har ju dröjt sig kvar och levererat de varma dagar som säkert många hade hoppats skulle komma ett par veckor tidigare.
Vi har bestämt oss för att fira eller sörja att sommarlovet snart är slut – beroende på om du frågar mig eller barnen som snart börjar skolan. För mig är detta inte sommarens första besök på ett av de populära utflyktsmål som etablerats norr om Varberg under senare år, men det är första gången vi är här som familj. Förväntningarna har trissats upp till skyarna, och jag är lite orolig för att jag hajpat upp stället lite väl mycket.
Från åkermark till bryggeri
Byaregården ligger i Syllinge, en liten bit utanför Veddige på vägen mot Värö. Efter att ha svängt av mot Nyebro ser man efter ett par hundra meter skylten som visar vägen den sista biten till destinationen. Här har Inger Elftorp och Robert Olsson byggt sin gård på en plats som 2003 bara var åkermark. Nu, 17 år senare, är det både mikrobryggeri och pizzarestaurang.
Ölbryggandet var ett intresse som blev ett heltidsarbete, och mer därtill. Förutom produktion av öl och läsk anordnar man evenemang av olika slag som ölprovningar och bryggarkurser. Ölets Dag, Viskan River Day och Hockey-VM är välkända evenemang som Robert och Inger under årens lopp arrangerat själva eller varit engagerade i. Många av de små bryggerier som poppat upp på västkusten under senare år har även Robert att tacka för vägledning och inspiration.
Pizzaugn från Åskloster
Ölet satte Byaregården på kartan, men pizzan har hjälpt till att locka besökare under sommarmånaderna. 2018 var den vedeldade stenugnen färdigbyggd och de första pizzorna redo att gräddas. Stenen hämtades bland annat från Ås gamla kloster.Succén lät inte vänta på sig. Så hur ser man på sig själva efter den ökade tillströmning av besökare som pizzan inneburit?
– Vi betraktar oss fortfarande som amatörer när det gäller mat. Intresset för mat har alltid funnits, och vi har varit inblandade i restaurangnäring tidigare. Vi säger nog själva att vi är ett bryggeri som har pizza och är ett besöksmål under sommartid, säger Inger.
Det är varmt där inne i, där magin händer. Den vedeldade ugnen hettas upp till 500° och pizzan gräddas i en minut – längre än så och den bränns vid. Men det är också det som gör att pizzorna kan serveras i ett högt tempo, trots att de gräddas en åt gången. Det fanns planer på att utöka kapaciteten i år, men sen kom coronakrisen.
– Vi hade planer på att bygga en ny ugn inför den här säsongen, berättar Inger. Men osäkerheten som coronakrisen skapade gjorde att planerna lades på is. Nu kommer vi att bygga den nya ugnen så att den står redo till nästa säsong, samtidigt som vi behåller den gamla.
Eftersom pizzorna kommer ut till bordet en i taget uppmuntras sällskapen att beställa och äta enligt ”social pizza”-principen. Istället för att varje person får sin egen pizza i tur och ordning och de andra med kurrande magar väntar på sin tur att serveras, kan man istället ta för sig av en slice från pizzorna vartefter de kommer ut på bordet. Fördelen är dessutom att man slipper välja bort så många alternativ från menyn, perfekt för den som är orolig över att missa något – framförallt dessertpizzan…
Ett varmt välkomnande
När vi kommer in på innergården och ställer oss i kö för att vänta in vår tur att bli placerade är det redan gott om folk kring borden. Under sommaren har det stundtals varit sådant tryck att man fått köa utanför i upp till 45 minuter för att ens få komma in och slå sig ner vid ett bord. Det är angenäma bekymmer förstås, som kräver kreativa lösningar.
– Till nästa säsong kommer vi att skapa en ny entré med utebar där våra gäster kan hänga i väntan på att få plats vid borden, säger Robert. Vi är inte färdiga med utvecklingen av Byaregården som besöksmål.
När jag var här förra gången, i juli månad, tog det ungefär 20 minuter att komma in. Då stod Robert utanför entrén till gården och hälsade gästerna välkomna i väntan på att få släppa in dem. Man märker snabbt att det är en person som uppskattar den sociala aspekten av sitt yrke – att småprata med Robert i väntan på att få komma in och njuta god mat och dryck går liksom inte att reducera till att ”stå i kö”. Byaregården är inte bara gården och platsen, det är Inger och Robert.
Att semestern är över för många borde göra att det blir lite lugnare ikväll. Det är åtminstone min tanke när vi står där vid vår punkt i kön med det numera välbekanta mellanrummet på 1,5-2 meter till nästa sällskap.
– Hör ni till samma sällskap?
Robert riktar sig mot oss och paret bakom oss i kön. Vi skakar på huvudet och jag indikerar att jag och familjen är här själva. Robert vänder sig mot mig med igenkänning i blicken:
– Ja, dig känner jag ju.
Jag kan inte påstå att jag är stammis på Byaregården, men det är såhär det känns att besöka platsen – ett hjärtligt välkomnande.
Min förutsägelse om en lugn kväll grusas snabbt, och snart är det fullt kring borden och kön ringlar sig ut mot entrén. Planen att i lugn och ro intervjua Inger och Robert ger jag upp ganska omgående.
Framtidsplaner
Byaregårdens Brygghus är ju dock – pizzasuccén till trots – ett bryggeri, och drycken står fortfarande i centrum för verksamheten. Men återigen innebar viruset bekymmer för planeringen.
– Vi hade planerat att stå väl rustade med mycket dryck ”i ladorna” inför sommaren eftersom vi märkt att allt tog slut redan förra säsongen. Att förbereda sig på det viset hade inneburit stora kostnader för att bygga upp ett lager, säger Robert.
Alla bokningar under våren vad gällde kurser och provningar ställdes in, och mycket var oklart inför sommaren. Skulle man ens kunna hålla öppet?
– Hade vi vetat att det skulle bli så stort tryck skulle vi naturligtvis vågat satsa men nu har vi istället fått jobba stenhårt för att ha dryck att servera och sälja varje dag.
Så hur ser planerna ut för framtiden?
– Vi diskuterar mycket kring att öka vår kapacitet när det gäller dryckestillverkning. Det finns olika alternativ men klart är att vi måste öka volymerna för att svara upp mot efterfrågan. Både när det gäller starköl men också läsk. Vi ska på ett intressant studiebesök, inom kort, för att titta på tillverkning av starka drycker.
Byaregården är ständigt under utveckling. Framtiden ser med andra ord ljus ut, för älskare av både vedeldad pizza och hantverksöl.
Text och foto: Samuel Linde
