Stättared är med i bevarandet av gamla lantraser. På gården finns tolv olika lantraser. Gotlandsruss, Nordsvensk brukshäst, Bohuskulla, Gutefår, Värmlandsfår, Jämtget, Göingeget, Linderödsgris, Bohuslän-Dals svarthöna, Orusthöna, Gammalsvensk dvärghöna samt Mellerudskanin.
Vad är en lantras?
En lantras är en ras som var mycket vanlig förr i tiden och är en viktig del i vårt svenska kulturarv. Genom bevarandeprogram för respektive ras har man försökt bevara raserna som de ursprungliga individerna.
Varför är det viktigt med en genetisk mångfald?
Förlusten av biologisk mångfald anses vara ett av de största hoten på vår planet enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Biologisk mångfald är ett större begrepp än att enbart fokusera på bevarandet av lantbrukets djur, men innebörden är densamma, att skapa förutsättningar för ett hållbart ekosystem och samhälle.
Gamla lantraser har också en hög motståndskraft mot väder och vind, vilket kan vara av stort värde då klimatet kan förändras.
Bevarandearbetet
På Stättared arbetar vi med livbesättningar, det sätt som är vanligast vid bevarande av gamla lantraser. Samtliga djur som är med i bevarandearbetet är registrerade i en genbank, med syfte att se över tillgång och variation av det genetiska materialet för att verka för en livskraftig besättning utan inavel. Varje registrerat djur har en exakt härstamning tillbaka till ursprungsdjuren.
Stättared
Stättareds primära syfte är att vara en besöksgård där barn och ungdomar har möjlighet att få nära kontakt med djur och natur. Idag växer den första generationen barn upp som inte har en koppling till landet. Det gör att avståndet till djur, natur och livsmedelsproduktion ökar, med en sjunkande kunskap och förståelse som konsekvens. Stöd oss gärna med ett bidrag för att öka kunskapen samt för att hålla landsbygden levande! ⁄
Text: Frida Edman, förkortad av Henric Nilsson.
Foto: Lina Vahlersvik
