Curt Olof och Gunnel Olofsson kom med en gulnad, åldrad, stor pappersrulle som de skänkte till Hembygdsföreningen.

Den hade hittats i Björketorp, då en villa renoverades. Det var en odaterad, osignerad karta över västra delen av Vabränna. Kanske skulle min tomt på Tjädervägen vara med? Nyfikenheten stegrades.

Lantmäteriet har publicerat en mängd historiska kartor på nätet. Jag hittade en skadad karta från 1857 på Laga skifte av hela Vabränna. Området väster om Kullavägen var dock bortrivet. Men efterföljande dokument beskrev noggrant alla skiften. Skulle jag hitta min tomt?

Jag scannade en del av pappersrullen och laddade hem en satellitkarta över området. Med lite knep och knåp i Photoshop fick jag de båda kartorna att överensstämma. Björkholmsvägen/Kullavägen har bibehållit sin sträckning i minst 160 år och torpet Grönegatan ligger kvar på ungefär samma ställe. Enda övrig bebyggelse på kartan var den nordvästra delen av Vabränna by, med 5 bönder (strax ovanför Månsegårds lagård).

Min tomt är delar av teg 328. Det var frälsejord, ägd av jägmästare von Döbeln, men brukades av Andreas Johan Berntsson.

När jag fick det första taxeringsvärdet 1979 ansåg myndigheten att min tomt var större än normaltomten och skulle ha ett förhöjt värde. Jag replikerade att en del av tomten bestod av icke odlingsbart berg, men min klagan var förgäves.

Men nu ser jag att teg 328 är ängsmark och har en ”oduglig bergklippa däri”. Äntligen har jag fått rätt!

När jag jämför dagens satellitkarta och den gamla kartan är det förvånande hur ägogränserna i stort har förblivit oförändrade. Kullas gräns mot Vabränna syns tydligt eftersom den delen av skogen numera betas av köttdjur. Och när man idag går på den nedre motionsslingan genom ekskog och lummiga hassellundar kan det kanske vara ”intressant vetande” att området 1857 kallades för ”Kohagen”.

Kartan är specialritad för de 5 bönderna och visar också deras ägor av skogs-och utmark. De innehar områden vid Ärsjö, Veselången och t.o.m. vid Vallby näs. Man får verkligen beundra lantmätarens hantverk, kartan är ju ett konstverk! Varje teg är uppmätt och värderad. Vi får verkligen hoppas att bönderna blev nöjda med lantmätarens fördelning av jorden, laga skiftet var en revolution i Vabränna!

Ja, det var en intressant pappersrulle och som tål att granskas noggrannare!

Kartan finns nu i Hembygdsföreningens arkiv. Länkar till ytterligare kartdetaljer finns på Veddige-Ås-Sällstorps Hembygdsförenings hemsida.

Är originalet av skifteskartan 1857 över hela Vabränna bevarad på någon gård i Veddige? ⁄

Ingvar Månsson