Sommarlovet börjar lida mot sitt slut och jag som så många andra småbarnsföräldrar har haft nöjet att ha barnen hemma under nästan hela sommaren.
Det är speciellt under juni, juli och augusti jag trivs bäst i Sverige och på landsbygden. Blommorna slår ut, det är grönt nästan överallt, solen skiner i alla fall mer än vanligt och trots att det inte är badväder jämt kan man ha barnen ute för sommarlek.
Livet känns helt enkelt lite enklare på sommaren, humöret blir bättre, förmodligen på grund av fler soltimmar och det blir mer tid med barnen eftersom det är sommarlov.
De dagar jag har haft de större barnen har det varit utelek för dem i princip hela dagarna med undantag för regndagar som ägnats åt att försöka lära dem alfabetet och att räkna inför skolstart (och om sanningen skall fram allmän slappning och mys med den nu fem månader gamla Leila). När de varit med sin far har de fått hjälpa till på gården med djur och skördning.
Nu när det strax är dags för skolstart fundera jag över sommarlovet, dess betydelse och framtid, för inte är det självklart att sommaren skall spenderas med mycket lek kombinerat med tid i lantbruk.
1842 infördes den allmänna skolplikten i Sverige och skolorna blev tvungna att införa sommarlov så landsbygdsbarnen kunde åka hem och hjälpa till med skörden. Allteftersom industrisamhället utvecklades under 1900-talet och fler flyttade in till städerna, kom sommarlovet att bli ett problem. Många barn hade ingen gård att åka hem till, samtidigt som båda föräldrarna, eller den enda föräldern jobbade. Till följd av detta skapades kolonier till arbetarklassens barn medan välbärgade familjer ofta satsade på resor. Under större delen av 1900-talet var sommarlovet för de flesta barn avsedd för nytta och rekreation.
Idag är det många som ifrågasätter sommarlovets existens. Barn behöver inte längre vara hemma och hjälpa till i lantbruken som förövrigt blir färre och färre, till följd av dålig lönsamhet. Idag finns det också många föräldrar som inte har föräldraledighet kvar att ta ut eller har råd att ta ut lång semester.
Det kanske låter pessimistisk, men jag undrar hur många år vi kommer ha sommarlov kvar. Som konservativ skulle jag tycka det vore oerhört synd om sommarlovet försvann. Samtidigt förstår jag alla de föräldrar som kämpar med att få ihop livspusslet undertiden skolor och förskolor håller stängt.
Än så länge finns i alla fall sommarloven kvar och skolan och förskolan börjar i skrivande stund inte för mina barn än på ett tag, så jag passar på att njuta av vädret och mycket sommarlek tillsammans med dem några veckor till. ⁄
Johanna Palmelid, Lantis i Kungsäter