Välkomna hem till oss på grillkväll! En vanlig fras under sommarens lediga veckor. Att bjuda hem nära och kära är längtansvärt under större delen av året. När vi äntligen når de få veckor från vardagens stressiga snabbmiddagar då infaller sig istället den stora matångesten.
Hur är det nu, har Edwin växt ifrån äggallergin? Glöm inte att köpa laktosfri glass till Therese barn, är Josefin fortfarande vegetarian?… Fisk kan vi köpa och bjuda på det är nyttigt – men inte insjöfisk och inte odlad lax. Grönsaker är bra, vi gör grillspett. Helst egna grönsaker, hallå var ligger fröpåsarna??? Tomater bör man inte köpa och heller inte grönsallad eller gurka. Är det bättre med närodlat eller ekologiskt? Kycklingfiléer är ju lättlagad mat. Men jag äter inte kyckling och vill vi servera industrikyckling? Pasta och ris gillar ju Alice. En pastasallad är gott men väldigt mycket raffinerat mjöl – Torpa-potatisen är ett bättre alternativ, men är de besprutade? Sedan är det mejeriprodukter. Är det ekologiskt eller närproducerat som är bäst? Men är inte alla Arla-bönder här runtomkring? Är det bättre med ett fetare eller light-alternativ? Glöm inte klimatsmarta förpackningar. Vilka finns på lokala affären? Eller ska vi åka till stan, men då blir det extra bensin. Nej nu glömde jag tygkassarna igen…
Folkhälsomyndigheten visade i sin rapport från april i år att fler vuxna i Sverige är överviktiga eller feta än normalviktiga. 2015 visade Jordbruksverket sin statistik över vår matkonsumtion de senaste 50 åren. Trots att det länge varit känt att personer som äter mycket rött kött löper större risk att bland annat drabbas av vissa cancerformer så har vår konsumtion av kött ökat med 70 procent. Sockerkonsumtionen har under samma tidsperiod legat ganska konstant, ändå får vi svenskar i oss dubbelt så mycket socker per dag än vad Livsmedelsverket rekommenderar. Dessutom har användandet av glukossirap och fruktjuicekoncentrat i livsmedel ökat och återfinns bland annat i barnmat.
Nyligen presenterade Karolinska Institutet en undersökning där 899 fyraåringars rörelsemönster kartlagts. Bara 30 procent av barnen i studien uppnådde de rekommenderade 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Aktiviteter som promenader, lek vid rutschkanan eller att cykla till skolan räknas. Kombinationen av en näringsfattig kost och för mycket stillasittande gör att våra barn löper en större risk att senare i livet, eller redan som barn, drabbas av exempelvis typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Barn vet oftast inte sitt eget bästa, då godiset och iPaden oftast vinner över morötterna och dansträningen.
Att införa daglig fysisk aktivitet i skolan och se till att skolmaten som serveras är näringsriktigt och god är två viktiga insatser som vi politiker ansvarar för. Men huvudansvaret för mina barns hälsa ligger givetvis hos mig som förälder. Samtidigt finns denna matångest ständigt runt mig. Under semestern framförallt för att tiden att reflektera och tänka är möjlig. Vi överöses med kostråd och träningstips, vi vet att en varierad kost med mycket frukt och grönt är den bästa – ändå orkar jag inte alltid kampen och serverar korv fyra dagar i rad.
Nu får det bli en härlig kvällspromenad, för något som är säkert för mig är att mina barn gör inte som jag säger de gör i bästa (sämsta) fall som jag gör.
Hanna Netterberg Moderat kommunpolitiker och boende i Västra Derome