Årsmöte i SPF Seniorerna Kungsätersbygden.

Årsmöte i SPF Seniorerna Kungsätersbygden.

Trots första snödagen kom 95 medlemmar till årsmötet på fettisdagen, 25 februari, i Kungsäters Bygdegård.  Musikanterna Eva och Ingvar från Fästeredsund stod för underhållningen och inledde med en sprittande Cancan

på sina dragspel.  Därefter följde den ena melodin efter den andra , varav flera gick att sjunga med orden till ”När det våras ibland bergen”. Det spelades gamla välkända melodier varvat med historier ur ett äktenskap. Som avslutning framfördes Kväsarvalsen på ett finurligt vis. 

 Nu smakade semlorna extra gott till kaffet, liksom Gunnels spröda sockerringar. 

Årsmötet öppnades av ordf. Lena, som uttryckte sin glädje över att så många hörsammat inbjudan. Som första punkt höll Ingegerd Gustafsson Parentation 

genom att läsa två dikter ur Atle Burmans Avskedsord, samt påbjöd en tyst minut. 

Därefter hölls sedvanliga årsmötesförhandlingar med tillhörande val. Information om kommande aktiviteter, resor , fester och KPR gavs.

Föreningenhade vid årsskiftet 254 medlemmar, vilket är en ökning med 15 st  under 2019.  Som avslutning avtackades Anna-Lisa i telefonkedjan , Rune i valberedningen samt Curt för sekreterarjobbet i styrelsen.  Den senare lovordades för sina gedigna föreningskunskaper i styrelsen, som han tillhört i många år.  Curt lovade att finnas till hands  även i fortsättningen. 

Mötet avslutades och sen utdelades lotterivinsterna. 

21 informationstavlor är uppsatta i Kvarnadalen i Sällstorp! Perfekt utflyktsmål i coronatider!

21 informationstavlor är uppsatta i Kvarnadalen i Sällstorp! Perfekt utflyktsmål i coronatider!

Projektet “Utveckling av Kvarnadalen i Sällstorp” inom Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket och EU) fortsätter.  Och målet att sätta upp skyltarna före blåsippans ankomst kunde hållas! Tyvärr verkar dock blåsipporna bli allt färre. Men vitsippor är också vackra!

Det har krävts en hel del research för att få fram texter till 8 skvaltkvarnar och 7 kvarnruiner. Ett stort tack får ges till veteranerna Ingvar och Herbert Johansson som har forskat och dokumenterat kring kvarnarna. 

Och ett stort tack till de tio som så ivrigt med spett och spade grävde hål och gjöt fast skyltstolparna ! Som bonus den dagen återupptäckte vi under jord och mossa årtalet 1820 som Vallbyborna  vackert har huggt in i berget vid kvarn 12!

Om man nu följer Kvarnabäcken kan man på skyltarna läsa rubriker som:

Ärliga eller sluga bönder?

Kålhage-Anna tjuvmaler.

Först Kvarnadalen sedan Mongoliet!

Kvarnen som är berest!

Fick torparna mala?

Flera av skyltarna visar bilder från Göteborgs historiska museum som redan på 1920-talet insåg det unika med Kvarnadalen. De vackra teckningarna har gjorts av Stefan Gustafsson. Eftersom han är bördig från Sällstorp uppskattade han verkligen uppdraget.
 H G Karlsson från Halmstad har hjälpt till med den grafiska utformningen.

Välkommen till Kvarnadalen- unikt i Sverige!

INGVAR MÅNSSON

Det bästa  som skulle kunna hända i Gunnarsjö …

Det bästa som skulle kunna hända i Gunnarsjö …

…vore en ombyggnad av väg 826 rakt i genom  Gunnarsjö, för Gunnarsjös del vore det ett framtidshopp då  det här finns en potential som legat i vila de senaste hundra åren. Vi talar då om en punkt  mitt emellan Oslo och Köpenhamn, också mitt emellan Göteborg och Halmstad. Genomfartstrafiken skulle öka och förhoppningsvis även företagsamheten och byggandet. Minska flykten från landsbygden är väl passerat men återuppbyggnad ligger i tiden och i framtiden.

Turistled från väst till öst eller motsatt..En framtidskorridor för Sverige i Sverige..

Den kortaste vägen mellan två punkter är ju ett rakt streck och tar man söder om Kungsbacka i väst och Oskarshamn med färjeförbindelse till Gotland i öst så inser man  snart att detta är den kortaste och smartaste vägen både till Stockholm och öarna i Östersjön. Så även till det småländska höglandet och Blekinge. En framtida trafikled borde nu planläggas  och struktureras så att man kommer åt att bygga så rakt som möjligt. Kortsiktig planering är inget någon tjänar på, nej man måste ha planer både för de första trettio åren, liksom hundra år och trehundra år i framtiden. Det är också viktigt att man öppet redovisar långsiktsprojekten,visionerna, dokumenterar historien och har det tillgängligt för allmänheten. I dag är nu, igår är historia, morgondagen är framtiden.

En första insats på denna sträcka vore att bygga ut flaskhalsvägarna till en minst åtta meter bred körbana,alltså de vägar som idag bara är ca fyra meter.

En viktig förbindelse av riksväg 154 vid Älvsered och riksväg 41 vid Horred.

Den sträcka man borde bygga ut  först av allt är väg 826 genom Gunnarsjö som ju endast på ca 15 km är en smal krokig, backig och dåligt underhållen vägsträcka. En riktig bromskloss alltså om man ser på hela sträckan från Oskarshamn och Gotland på östkusten och söder om Kungsbacka på västkusten. Öster om Älvsered innan Gislaved  och korsningarna med riksvägar 26 och 27 finns ett liknande parti av dålig väg , dock bara  ca 5 km som också borde prioriteras. I övrigt så är de småländska vägarna hyfsat bra och framkomliga.

En punktinsats på väg 826 vore vid Botared-Röshult, den s..k hästskosvängen. Här skulle man räta kurvan helt, bygga en viadukt eller ett stort rör så att djur kan gå igenom. Inte heller glömma bort vägbredden minst  åtta meter .Bygga ett viltstängsel och leda ner det vilda under vägen. Vägens sträcka skulle bli minst  etthundra meter kortare på denna km., och vad innebär det på sikt. Jo med  tvåhundra fordon  per dygn skulle skulle den körda sträckan bli ca 750 mil mindre per år. Ser man sedan i ett perspektiv på  30 år blir det ca 22 000 mil mindre körning bara på att räta ut en kurva. Så tillkommer  även mindre bilslitage då man inte behöver växla ner och sega sig upp för backarna. Borta är också behovet  av en hink med grus i bilen vintertid när det halt och  lite nysnö mitt i natten innan väghållarna hinner ut. Flertalet gånger har man fastnat  just i denna svacka.

Sveriges längsgående vägar är bra men tvärförbindelser är en besvikelse, här är det egentligen bara Göteborg –  Stockholm via Jönköping som nu finns tillgänglig i regionen. Om man nu siktar på framtiden med en tvärförbindelse från söder om  Kungsbacka till Oskarshamn och Gotland så så rakt som möjligt skulle det gynna en korridor på ca 20 mil i bredd. Här kan man gräva ned fjärrstyrd obemannad järnväg för godstransporter,el,kommunikation,gas etc. och med väg ovanpå och en rail  50m upp från backen för kollektiv persontransport, tänk en konferens i en kabin,lunch etc.. Tänk bara att sitta däruppe och njuta av en resa tvärs över vårt vackra land och kanske ut till Gotland. Eller en liten avstickare till huvudstaden.    

En turistled vore en bra början och vem skulle kunna vinna på detta?  Några exempel,  alla som fraktar sig från  kanske Göteborg,  Kungsbacka och in till Småland och tvärtom. Smålänningar och Stockholmare som besöker metropolen Ullared skulle få ett bra alternativ. Vi som bor  efter vägsträckans omedelbara närhet skulle känna oss närmare himlen och rikare. Men  framför allt efterlyses ett samarbete mellan turismnäringen. Man skulle gemensamt kunna marknadsföra hela sträckan som en turistled och ordna evenemang i olika föreningar därefter,ex.  Bilrally ,geocaching ,utflykter till besöksmål etc. Ta fram en gemensam broschyr i format A5  för att marknadsföra varandra. Lär känna ditt land. Alla i korridoren är vinnare. Inte minst vi som dagligen trafikerar valda delar.

Jag efterlyser personer som vill vara med och påverka och bilda ett projekt. För närvarande är vi två st. Hör av er till undertecknad tel.0708 398 374  eller   info@unosloge.se

Uno Karlsson.  

Invigning av det glutenfria stenugnsbageriet i Veddige

Invigning av det glutenfria stenugnsbageriet i Veddige

Redan 2015 började Ann-Kristin Hvalgren baka och sälja glutenfritt bröd. Men det är först nu som hon öppnar bageriet på riktigt.

– Första gången vi öppnade, den 28 februari 2015, sålde vi för 500 kr, skrattar Anki.

Hon berättar vidare att hon och dottern Katrin Zagerholm diagnostiserades med celiaki, glutenintolerans, som vuxna. Då insåg de vilket begränsat utbud det fanns av glutenfritt bröd. 

– Det mesta av brödet var dessutom fryst, vilket vi inte alls var vana vid.

Som av en händelse fanns det en stenugn i huset på Kullagårdens källare. Där hade Anki redan experimenterat med brödbak av den traditionella sorten. Nu provade hon sig fram i nästan ett års tid för att få fram ett riktigt gott, saftigt glutenfritt stenugnsbröd. Viktigt var att det även höll sig saftigt ett par dagar efter bakdag, precis som vetebröd gör. När resultatet kändes bra bestämde hon sig för att sälja brödet också. Sedan dess har det bara rullat på.

– Vi startade ett litet företag där alla hjälps åt. Jag bakar allt, min man, Bengt Hvalgren, bygger, planerar och sköter det ekonomiska. Min dotter, Katrin, tar hand om allt det tekniska och har även gjort allt marknadsföringsmaterial, även hemsidan! Min mans dotter, Linn Hvalgren, har också börjat jobba för mig och hjälper mig både att baka, göra inhandling, håller koll på lagret – ja allt det viktiga nere i bageriet! Sen har vi även superfin cafépersonal där Emma Jagestrand har jobbat längst, hon är verkligen en klippa! 

Innan bageriet jobbade Anki på färdtjänst i Göteborg. Men hon har succesivt gått ner i tjänst för att kunna satsa mer och mer på bageriet. Hon har även lagat mat till en förskola och jobbat med servering och försäljning, så hon är väl rustad för det här yrket.

Första sommar såldes brödet från bakdörren på boningshuset. Efter ett par år tog bageriet över hela källaren, där det även fanns ett café.

– Nu har vi haft möjlighet att bygga ett hus i stenladan nedanför vårt hus. Där har tidigare gått både tjurar, kvigor och deras kalvar. Nu är det ca 200 kvm bageri, café och personalutrymmen. Utöver det så har vi en stor servering i uterummet, som vi kallar det. Det kommer också finnas möjlighet att fika utomhus vid fint väder! Vill man kan man ta med sig sin fikakorg och promenera längs med Viskan, eller besöka det gamla vattentornet här uppe. Det är förresten magiskt fint att sitta på en av de många bänkar på den fina strandpromenaden, ta en fika och njuta av Viskan som susar förbi.  

Allt som säljs i caféet och ifrån bageriet är glutenfritt. Mycket av utbudet är dessutom mjölkfritt. Så en ren dröm för allergiker alltså. Man använder ekologiskt mjöl och i så stor utsträckning som möjligt svenska produkter. Bovetet man använder odlas till exempel i Värmland.

Förutom försäljning direkt till kund så levererar även Kullagårdens glutenfria stenugnsbageri till flera butiker i Göteborg, Coop i Varberg, Hemköp i Veddige samt flera caféer och hotell.